HÄLSA. Biologen Caleb Finch tror att naturligt mumifierade kroppar, som är insvepta i dammiga textilier och begravda i torra ökengravar, kan ge nya ledtrådar till mysteriet om människans livslängd.
Uppgifter från fysisk antropologi, primatologi, genetik och medicin visar att den längre livslängden beror på vaccin, antibiotika och andra medicinska framsteg, på effektiva sanitära system i städerna och på tillgången till färska, näringsrika grönsaker och frukter året runt.
Men Finchs hypotes motsäger denna berättelse och säger att ”trenden mot långsammare åldrande och längre liv började mycket, mycket tidigare, när våra förfäder utvecklade ett allt kraftfullare försvarssystem för att bekämpa de många patogener och irriterande ämnen som fanns i deras miljöer”.
Många studier stöder hans hypotes.
I en studie som publicerades i Journal of Physiological Anthropology finns till exempel utdrag ur de studier som mikrobiologen Rene J. Dubos genomförde om hur erfarenheterna av näring, makrobiotik, stress och andra miljövariabler i det tidiga livet påverkade hälsoutfallet i det senare livet.
Dubos, som tidigt var en pionjär när det gäller hälsans och sjukdomens utvecklingsmässiga ursprung, sade att människor från det förflutna förblev friska och fungerade effektivt med en stor mångfald av kostregimer som var ”långt ifrån de som anses vetenskapligt idealiska”. Han förknippade också modern kost med främjande av inflammation och utveckling av kroniska sjukdomar.
Mänskliga förfäder hade uppenbarligen inte färdiga och ultrabearbetade livsmedel i sin kost. Deras relativa kostandelar av kött, nötter, frukt och grönsaker varierade förmodligen avsevärt beroende på var de befann sig. Vissa paleoantropologer anser att nomadiska jägarfäder åt ett mycket större utbud av livsmedel än moderna människor.
En detaljerad analys av mitten av den viktorianska perioden visade att det bästa av förfädernas kost i kombination med höga nivåer av fysisk aktivitet resulterade i en märkbar förväntad livslängd bortom spädbarnsåldern och frånvaro av degenerativa sjukdomar.
Framsteg inom området näringspsykiatri tydde på att en strikt växtbaserad kost (mindre sötsaker och rik på frukt och grönsaker) stödde en sund hjärnstruktur och funktion, liksom mental hälsa och kognition.
Dubos påpekade att bristande kontakt med de tusentals icke-toxiska mikroberna i den yttre miljön vid födseln potentiellt skulle kunna fördröja utvecklingen av en nyfödds naturliga försvarsmekanismer. Han föreslog att vetenskapen borde besluta att ”utsätta de unga för en stor variation av de ständigt närvarande mikroberna för att bygga upp deras tolerans”.
En studie som publicerades i tidskriften Nutrients nollade på ”högre kostkvalitet”. Den visade att ett ökat intag av livsmedel med hög näringstäthet kan bidra till att bryta den intergenerationella cykeln av undernäring och fetma.
Monotona dieter i moderna livsmedelssystem kan leda till näringsbrist.
Lora Iannotti, docent vid Washington University, påpekade att tidigare kost var mycket varierad och näringsrik. Däremot spelar ”monotona dieter av basföda och extremt bearbetade livsmedel en framträdande roll” i moderna livsmedelssystem. Detta kan enligt Iannotti leda till näringsbrister eller en obalanserad kost.
Bearbetade livsmedel ingick inte i evolutionära dieter och är troligen den främsta orsaken till undernäring i de flesta nuvarande livsmedelsmiljöer, tillade Iannotti.
Forskare har också nämnt ekonomiska begränsningar och moderna livsstilar som faktorer som ledde till att människor konsumerade kost med en positiv energibalans men med låga mikronäringsämnen.
Diskussionerna lyfte fram behovet av att forskare och livsmedelsindustrin utvecklar prisvärda, näringsrika produkter som åtgärdar näringsbrister i konsumenternas kost.
Ett stort steg framåt på vägen mot god kost är att producenter av livsmedel, drycker och kryddor gör sina produkter hälsosammare genom att öka näringsinnehållet och ersätta eller minska näringsämnen som är känsliga för folkhälsan, t.ex. mättade fetter, transfettsyror, natrium eller socker.
Forskare har dokumenterat bevis för att flera av de frukter som människor tycker om att äta i dag har funnits i årtusenden i ungefär samma form.
Enligt en studie som publicerades i Internal Journal of Clinical and Experimental Medicine är dadlar fördelaktiga vid behandling av olika tillstånd på grund av deras antioxidativa, antiinflammatoriska, antitumör- och antidiabetiska egenskaper.
Dadlar är en bra källa till energi, fibrer, naturligt socker (glukos, fruktos och sackaros) samt olika vitaminer och mineraler. De innehåller A-vitamin (viktigt för synen, tillväxten, celldelningen, reproduktionen och immuniteten), B-vitaminer (förebygger infektioner och bidrar till att stödja cellhälsa, tillväxten av röda blodkroppar, energinivåer, synen, hjärnans funktion, matsmältningen, aptiten och en korrekt nervfunktion) och K-vitamin (bildar olika proteiner som behövs för blodets koagulering och för att bygga upp ben).
Viktiga mineraler som kalcium, koppar, järn, magnesium, fosfor, kalium, selen, natrium, svavel och zink finns också i dadlar. Dessutom har arkeologer upptäckt 780 000 år gamla fikon på en plats i norra Israel, liksom oliver, plommon och päron från den paleolitiska perioden.
Text av: Olivia Cook, Natural News / Översättning: Freebite Redaktionen
Read this article in english: Experts, studies recommend eating like your ancestors to boost longevity – NaturalNews.com
